Frågor och svar

FAQ om prövning

Korta svar baserade på Skolverket och vanlig kommunpraxis. Alltid kontrollera originalkällan och din hemkommun.

Grunderna

Vad är en prövning?+

En prövning är en bedömning av dina kunskaper mot betygskriterierna för en hel kurs, en hel ämnesnivå eller ett helt ämne. Du läser in stoffet på egen hand och visar kunskaperna vid ett eller flera bedömningstillfällen. Det är inte ett omprov på en enstaka tenta och inte en komplettering av några delar.

Vad är skillnaden mellan prövning, omprov och komplettering?+

Omprov gäller oftast ett enskilt moment i en pågående kurs. Komplettering kan vara att du visar mer underlag i en kurs du redan läser. Prövning gäller alltid hela kursen eller hela nivån mot samtliga betygskriterier, oavsett om du läst kursen tidigare eller inte.

Vad är skillnaden mellan prövning och validering?+

Validering kartlägger kunskaper du redan har, till exempel från arbete eller utländsk utbildning, och kan leda till tillgodoräknande eller förkortad utbildning. Prövning är en formell betygsbedömning mot kurs- eller ämnesplanen. Många som vill ha ett svenskt betyg för antagning behöver just prövning.

Vem kan göra en prövning?+

Vuxna som är bosatta i Sverige kan i regel göra prövning inom komvux i kurser och nivåer som huvudmannen anordnar. Gymnasieelever prövar vanligtvis vid den egna skolan. Reglerna skiljer sig något mellan grundskola, gymnasium och komvux. Den som redan har godkänt betyg kan ofta ändå pröva som vuxen för att höja betyget.

Kan jag pröva om jag redan har godkänt betyg?+

Ja, som vuxen inom komvux är det vanligt att pröva för att höja ett E, D eller C. Gymnasieelever har mer begränsad rätt att pröva samma nivå om de redan har godkänt betyg. Kontrollera med din skola eller hemkommun.

Kan jag pröva en kurs jag aldrig har läst?+

Ja. Prövning kräver inte att du har gått kursen. Du måste dock kunna visa kunskaper mot hela betygskriterierna. För ämnen med laborationer eller praktiska moment ingår även de delarna.

Kan jag pröva flera kurser samtidigt?+

Det beror på anordnaren. Vissa kommuner tillåter bara en kurs per prövningsperiod. Andra tar emot fler. Planera realistiskt: en prövning ska täcka hela kursen, inte bara ett kapitel.

Gäller prövning även komvuxarbete eller gymnasiearbete?+

Ja, prövning kan även avse gymnasiearbetet eller komvuxarbetet. Då bedöms arbetet mot examensmålen, inte mot en vanlig kursplan.

Anmälan och avgift

Hur anmäler jag mig till en prövning i dag?+

Vuxna vänder sig till komvux i hemkommunen. Vissa kommuner har e-tjänst med BankID, andra blankett. Gymnasieelever kontaktar rektor eller studievägledare på den egna skolan. Det finns ingen nationell e-tjänst för alla prövningar.

Vad kostar en prövning?+

Huvudmannen får ta ut en avgift. I praktiken är 500 kronor per prövning vanligt. Avgiften och eventuella regler för återbetalning bestäms lokalt. Fråga kommunen innan du betalar.

När kan jag anmäla mig?+

Många kommuner har fasta anmälningsfönster några gånger om året, ofta inför vår och höst. Andra tar emot löpande. Kolla kommunens komvux-sida. Från anmälan till genomförande ska tiden inte vara orimligt lång, men det finns ingen nationell maxgräns i dagar.

Är anmälan bindande?+

Ofta ja, särskilt när kommunen tar ut avgift. Läs villkoren i e-tjänsten. Om du blir sjuk: kontakta anordnaren så snart du kan.

Måste jag ha BankID?+

Många kommuner kräver e-legitimation. Det brukar också finnas pappersblankett för den som saknar e-legitimation. Fråga komvux.

Kan jag pröva i en annan kommun än hemkommunen?+

Huvudregeln är hemkommunen. Vissa kommuner har avtal med andra anordnare. Om din kommun inte anordnar ämnet kan de ibland hänvisa vidare. Börja alltid med hemkommunens komvux.

Kan Twimny ta emot min anmälan redan nu?+

Inte ännu. Anmälan till prövning hos oss kommer snart. Lämna din e-post så meddelar vi när det går att anmäla sig. Tills dess använder du din kommuns komvux eller din gymnasieskola.

Vad som testas

Vad testas på en prövning?+

Allt som betygskriterierna kräver för kursen eller nivån. Läraren ska ge dig möjlighet att visa kunskaper enligt hela betygsskalan A–F. Det räcker alltså inte med ett enda flervalsprov om kursen kräver analys, laboration, muntlig framställning eller källkritik.

Hur ser en typisk prövning ut?+

Vanligt är en kombination: skriftligt prov, muntligt samtal och ibland inlämning. Naturvetenskapliga ämnen har ofta laboration. Språk har hörförståelse, läsförståelse, skrift och tal. Yrkesämnen kan ha praktiska moment. Upplägget bestäms av den lärare som sätter betyget.

Ingår nationella prov?+

Nationella prov kan användas som en del av underlaget men får inte vara det enda. Betyget ska vila på ett brett underlag mot hela betygskriterierna.

Kan jag få A om jag bara pluggar gamla prov?+

Gamla prov är bra träning men täcker sällan hela kursen. A kräver att du visar de högre kvaliteterna i betygskriterierna: precision, analys, självständighet och relevanta exempel. Läs kurs- eller ämnesplanen, inte bara tentor.

Vad händer om jag får F?+

Du får ett F i den prövningen. Du kan oftast anmäla dig igen senare, enligt kommunens regler. Ett F från prövning ersätter inte automatiskt ett tidigare högre betyg på samma sätt som ett högre betyg kan göra — fråga studievägledare hur just ditt merithandlingar påverkas.

Hur lång tid tar själva prövningen?+

Från ett tillfälle på några timmar till flera delar utspridda över dagar eller veckor. Skolverket rekommenderar att delarna inte sprids onödigt långt, men det är anordnaren som planerar.

Vem sätter betyget?+

Den lärare som genomför prövningen sätter betyget enligt samma regler som i vanlig undervisning. Rektor har det övergripande ansvaret för att prövningen organiseras korrekt.

Gy11 och Gy25

Vad är Gy25?+

Från 1 juli 2025 gäller ämnesbetyg på gymnasial nivå. I stället för betyg i varje kurs får du ett ämnesbetyg baserat på den högsta nivå du har nått i ämnet. Kompletteringar efter det datumet ges i regel som Gy25-nivåer.

Kan jag fortfarande pröva Gy11-kurser?+

Ja, den som påbörjat gymnasial utbildning före 1 juli 2025 får genomgå prövning i kurssystemet (Gy11/Vux12) fram till och med 30 juni 2030. Därefter gäller Gy25.

Ersätter ett nytt ämnesbetyg mitt gamla kursbetyg?+

Ofta ja, om nivån motsvarar kursen och det nya betyget är högre eller enligt de regler UHR och Skolverket beskriver. Det finns en relationslista mellan Gy11-kurser och Gy25-nivåer. Läs Antagning.se och fråga en studievägledare innan du prövar enbart för antagning.

Exempel: Engelska 6 mot Engelska nivå 2?+

Engelska 5 motsvarar i regel Engelska nivå 1, Engelska 6 nivå 2, och så vidare. Om du prövar en högre Gy25-nivå kan det betyget komma att väga tyngst i ämnet. Kontrollera alltid aktuell relationslista hos Skolverket.

Betyg och antagning

Räknas prövningsbetyg till högskolan?+

Ja, ett betyg från prövning är ett formellt betyg. Hur det räknas in i meritvärdet beror på om det är utbyte, komplettering eller behörighet. Antagning.se är källan för antagningsregler.

Kan jag höja meritvärdet med prövning?+

Ja, om du byter ut ett lägre betyg mot ett högre i en kurs eller nivå som ingår i ditt underlag, eller kompletterar behörighet. Meritpoäng för vissa kurser (till exempel matematik och språk) följer UHR:s regler — det räcker inte att bara göra vilken prövning som helst.

När syns betyget i antagningen?+

När anordnaren har satt och rapporterat betyget. Planera med antagningsomgångarnas datum. En prövning i maj hjälper inte alltid till ett urval i april.

Behöver jag slutbetyg eller examen först?+

Inte för att få göra prövningen som vuxen. För högskoleantagning behöver du däremot rätt behörighet och ett komplett underlag. Prövning är ett verktyg — inte hela examen.

Förberedelse

Hur lång tid ska jag plugga?+

Räkna grovt med 80–150 timmar för en gymnasiekurs du redan har läst svagt, mer om ämnet är nytt. Språk och matematik kräver kontinuerlig träning. Börja med kursplanen, sedan läromedel, sedan gamla prov.

Vilka källor ska jag använda?+

1) Skolverkets kurs- eller ämnesplan och betygskriterier. 2) Ett aktuellt läromedel för kursen. 3) Officiella bedömningsstöd och, där det finns, nationella prov med bedömningsanvisningar. Undvik att bara läsa sammanfattningar på nätet.

Hur förbereder jag muntliga delar?+

Öva att tala sammanhängande i 5–10 minuter om ett kursområde, med exempel och källor. Be någon ställa följdfrågor. I språk: spela in dig själv och jämför med bedömningsmatrisen.

Hur förbereder jag laborationer?+

Läs säkerhet, metod och felkällor. Öva att skriva labbrapport: syfte, metod, resultat, diskussion. Fråga anordnaren i tid om laborationen ingår och vilket material som tillhandahålls.

Jag har NPF eller annat stödbehov. Får jag anpassningar?+

Du kan ha rätt till anpassningar så att du kan visa dina kunskaper, till exempel extra tid eller tyst rum. Det är inte samma sak som sänkta krav. Kontakta anordnaren i anmälan och ta med underlag om du har.

Kan jag få F om jag inte dyker upp?+

Ofta behandlas uteblivet deltagande som att prövningen inte genomförts. Avgift kan ändå tas ut. Meddela förhinder omedelbart.

Twimny

Vad är Twimny Prövningar?+

En sajt från Lärinsikt AB som samlar saklig information om prövning och som kommer att erbjuda anmälan till prövning när verksamheten är på plats. Vi säljer inte betyg och lovar inte A.

Har ni betygsrätt nu?+

Anmälan till prövning hos oss är inte öppen ännu. Vi bygger verksamheten enligt regelverket. Tills den öppnar hjälper vi dig att förstå processen och pekar på officiella källor och din kommun.

Vad händer när jag lämnar min e-post?+

Vi sparar adressen för att meddela när anmälan öppnar, plus ev. kurs och kommun om du fyller i det. Ingen nyhetsflood. Du kan be oss ta bort adressen när som helst via kontaktuppgifterna på Om-sidan.

Ersätter ni komvux?+

Nej. Komvux i hemkommunen är fortfarande den vanliga vägen. Twimny ska bli ett seriöst komplement när vi kan ta emot prövningar — inte en genväg förbi lagen.

Kommer snart

Vill du veta när anmälan öppnar?

Anmälan till prövning hos oss är inte öppen än. Lämna din e-post — vi skriver när det går att anmäla sig. Inga onödiga utskick.